Angelica Östling

Skolan drar igång imorgon igen, yey, upp kl 06.30 igen! Åh vad jag har längtat. Veckan kommer att vara fullspäckad med aktiviteter, back to reality säger man kanske?  Jag är van vid att stressa runt för att försöka hinna med allt som jag planerat.

Tisdag: Skola till 2, sedan ledig - plugga
Onsdag: Skola till 2, sedan träning
Torsdag: Skola till 4, FEK arbete ska lämnas in, sedan match
Fredag: FEST, äntligen är Steph hemma
Lördag: SM-finaler i innebandy i globen 12-18, sedan "bio-date"

Söndag: Semifinal för laget

Nästa vecka

Måndag: DERBY

jag gillar hur mina dagar ser ut ...

Lovet börjar närma sig mot sitt slut, fasiken vad tiden ska gå snabbt. Jag har njutit av lovet fullt ut tillsammans med mina kära vänner och det underbara vädret OCH jag ångrar ingenting. Det är nu jag mår som bäst, när jag får njuta av livet och bara leva mitt eget liv utan några regler eller gränser. Lovet har bjudit på luncher/fika inne i stan med mina vänner flera dagar i rad, matcher med familjen bajen och festande. Dessutom invigde jag solstolen i endast bikini när det var som varmast, det är ju något att hurra för!

Jag har gått in i en tid i mitt liv där jag lever utan regler, självklart inte så att jag spårar totalt och inte har någon respekt för min familj. Utan istället lever jag efter mitt eget motto: "Lever livet .. And I love it every day". Jag har allt för längre brytt mig om vad andra vill och inte ha fokuserat på mig själv, men nu är det dags. Jag har mina underbara vänner, jag klarar skolan bra, jag festar mer än tidigare, njuter fullt ut och gör precis vad jag själv känner för. No limits.

Dessutom har det dykt upp en ny och underbar "grej" i mitt liv. När man träffar en person som man känner är som en syster, eller som sin soulmate så känner man att det klickar vid första mötet. Jag har länge varit nyfiken på denna person, och det har fört mig allt närmre henne. Nu kanske det låter som om jag är lesbisk, nej, snarare funnit en "syster". På bara några månader vet hon väldigt mycket om mig och tvärtom. Tillsammans lever livet och skiter rent ut sagt i vår omgivning, vi är inte otrevliga, men vi har samma motto och njuter av varje sekund av varandra närvaro. Vi har så JÄVLA kul tillsammans, och ser fram emot mycket mer. Stephanie.

Idag söndag (12/4) var jag tillsammans med hampus, frank och benny och kollade på bajen - gefle. Slutresultatet får stå för vad jag tycker om matchen och jag hoppas att man inte blir lika besviken nästa match. Detta var min första hemmapremiär och det var fan mäktigt, en känsla, en familj, tillsammans bajen. Bajentåget mot söderstadion ... kan inte sätta ett ord på det. Amazing.


         

Natten fredag-lördag går alltid så himla fort. Tiden bara springer iväg och helt plötsligt är det lördag dag och man ska hitta på någon aktivitet. Idag innebär lördagens aktivitet för min del att sitta hemma och plugga på dagen, eftersom att jag inte hinner det imorgon då det är fullt upp med matcher! Ja, ibland får man göra en uppoffring men jag är ändå trött sen gårdagen så vad passar inte bättre än en hemma dag?

Igår (fredag) åt jag middag tillsammans med familjen framför TVn tillsammans med let's dance. Mina planer var bara att stanna hemma men sedan fick jag ett samtal runt 10-tiden då det bara var att fixa i ordning sig lite smått och dra ut på byn. Tillsammans fick jag med mig Stephanie, Sara, Marie och resten av brudarna (ca 9 stycken) hem till Walldis där det var full fart, men det dröjde inte länge förän en glädjedödare dök upp, typiskt. Lyckligt nog fick jag, steph och brudrarna stanna kvar (ibland är man VIP kanske) haha. Till sist blev det bara jag och stephanie kvar med skratt, glädje och bara en mysig kväll. Runt 3-tiden tog vi en promenad hem till mig och där somnade vid en timme senare. How about that?

Kvällens planer är ännu inte bestämda, förhoppningsvis ska vi hem till Stephanie och ha roligheter tillsammans men vi får se hur det blir med det. Håller kvällen öppen för andra planer, ENJOY YOUR DAY!

Jag och Stephanie, några helger sedan

När man träffar en person för första gången så vet man om man klickar eller inte, det finns en känsla som sprider sig i kroppen som inbillar sig om det är rätt eller fel. Man är medveten om "det här kommer bli något bra" eller "det duger". När jag började gymnasiet förväntade jag mig inte mycket i kompisväg, jag trodde det snarare skulle vara att jag hade mina klasskompisar, men inga man umgicks med på fritiden. Efter mindre än ett år så känner jag att jag har hittat en vän som står mig varmt om hjärtat, som förstår, lyssnar och stöttar. Inte en vän som säger "jag förstår" fast inte förstår innebörden av ordet. Jag ser hellre en vän som visar ärlighet, pålitlighet och lojalitet än en vän som låtsas vara en person som man inte är.
Men detta vill jag säga att jag har funnit en ny viktig vänskap i mitt liv,.. en början på mitt långa liv. Denna person tänker jag hålla hårt i, för hon betyder redan mycket för mig och hjälper mig genom livets svåra dagar. Genom glädje, skratt, tårar och ilska. Isabelle Nydén.

Att lita på någon betyder så mycket mer än bara vänskap, man ger bort sin tillit till en person som man tror kan bevara den. Det är en chansning för man vet aldrig när tilliten lämnas bort och övergår till förlorad vänskap. Man tror att vänskapen ska hålla fast, men det krävs två personer för att hålla ihop ett förhållande annars orkar man inte försöka bygga upp någonting då man inte får ett stöd. Det är med tiden som man lär sig vilka vänner som inte låter dig hänga, utan istället hjälper dig upp för att ni tillsammans ska kunna hålla fast vid varandra. Jag har lärt mig, men utan sina närmaste vänner så brister verkligheten och man tar korkade beslut. Jag har satt mig själv i en situation som jag inte kan ta mig ur. Jag har trasslat in mig och omedvetet lekt med personers känslor. Hur löser man det här? Är jag den personen som låter mina medmänniskor hänga utan att stödja dom för att kunna vara en bra vän? .. frågorna finns, men bara jag vet hur min verklighet ser ut.